S. Miras Wardell

Det här hittade jag i min coachs blogg. Titta på den med trappan. Fantastiskt.

Jag är inne i en hektisk vecka igen. Upp tidigt, jobb, hem sent, sova, jobb.
Idag jobbade jag från 11.00-20.15. Det var inte det roligaste, lätt slut i huvudet blir man efter det, men kämpar på ändå.
Måste bara få ur mig lite aggressioner.
DET jag inte klarar av är folk som är på jobbet utan att göra sitt jobb. En kille (vi hittar på något så fint namn som Alfred) går bara runt i butiken och gör ingenting när han har kassatjänst. Blir det lugnt ett tag skyndar han sig fort som attan, stänger kassan för att lunka runt. HAR man haft rast och kommer tillbaka sitter man i kassan, man tar inte en ynka kund för att sedan stänga igen och lunka vidare. Sånt är jätteroligt för oss som har suttit i kassan i 8 timmar utan att göra något annat. LÄTT irriterad blir man, skönt att jag inte är den enda som märkt detta och som vill trampa honom på tårna med stilett klackar. Finns några fler... eller många. Jag kom inte ifrån kassan en enda gång innan Malin kom och blev kassaansvarig. Skönt, eftersom Malin delar dessa åsikter med mig sa hon till Alfred på skarpen. Synd bara att han är så trög, var väl en fyra gånger hon sa till. Hur kan man ens våga vara en sån människa som Alfred? Jobba är detsamma som arbete för mig iaf. Gå på rast, ta en kund och sedan kila iväg på lagret igen för att leta dammråttor hör inte till. Helvete Lars-Olof.

Malin funderar på vad Kotten gör PÅ glassfrysen, tomteluvan åkte på också. Så kul har vi det. Jag stannade kvar i ca en timme efter att jag slutat. (Jag måste ju lyfta fram det bra också) Jag gillar alla på jobbet som vi inte kallar Alfred.
Uptade, Malin fick skjuts hem av vår älskade latino.

Jag har hittat en favoritserie, Flashforward. Riktigt spännande. Hela världen förlorar medvetandet i 2 minuter och 17 sekunder och det händer självklart intressanta saker. Det är en serie i 24 delar (den första var alltså idag). Jag hoppas bara inte att det är för många delar så att det blir ointressant i längden. Började bra iaf. Nu vill jag bara veta vad som kommer hända den 29e April 2010, spana in serien så kommer ni också bli nyfikna! Kul för jag tittar aldrig på tv, de fredagarna jag inte är hemma får jag tacka tv-guden för tv4play.


När det är så kallt som det är i Svedala nu vill jag ha tillbaka sommaren, eller få vinter direkt, då blir det sommar fortare. Här är iaf när jag och Malin hade romantisk middag på Djurgården med sushi. Fasen vilken bra sommar jag hade! Malin förresten, vi måste gå på Titanic grejen snart!

Nu ska jag sova, jobb kl 11.00 imorn woow! Värt var det att få skjuts på motorcykeln till jobbet, ni anar inte hur roligt det är! Godnatt.

Tänkte dra igenom lite bilder från i onsdags och tagga folket. Det är ju fredag idag, det kommer jag märka av. Inte för att jag är taggad inför något party som kan tänkas äga rum, utan det kommer märkas på kunderna. Jag ska jobba. Köper inte minst varannan kund godis, chips, öl, fläskfilé och pommes bjuder jag på en kram. Gratis förstås... jag tar inte betalt som Hasse Aro, även om det var en grym och ide för bröstcancergalan!


Så gör Therese när hon lockar till sig Greven. (Inte för att man på något sätt behöver anstränga sig.) Vid-rig. (Inte du Therese alltså.)

Jag har aldrig förstått hur folk kan få med sin arm när de tar kort, frågan besvarad.


"Saknar bara vingarna på ryggen"




Vi tar en "dagen efter" också.

Juste, ni vet tjejerna åkte ju till gbg igår kväll. De lämnade av mig hemma innan de påbörjade den långa resan. "Långa" med fet stil eftersom de åkte fel och hamnade i Uppsala efter en timme. Götebrog ligger nedåt i landet och inte uppåt Therese. Det tyckte jag var ganska roligt, tjejerna var mindre glada. Göteborg blev det till slut, gillar krigarstilen. Tummen upp till er.

God eftermiddag på er! Vill börja med poängtera att man aldrig ska underskatta vagn. Idag när jag skulle hämta syster min stressade jag till det lite snyggt efter äventyr med Bella och jobbhäng med Malin. Det slutade i hämtning på dagis utan vagn. Gör aldrig det. Dålig idé. Usel idé. 10 meter från dagis var jag tvungne att ta Lova på axlarna, när min rygg sa ifrån drog hon ur sig kommentaren "aaj, jag orkar inte gå. Jag har växtvärk, jättemycket växtvärk!" Vart har hon fått det ifrån? Kan fyraåringar få växtvärk? SKA fyraåringar veta att man kan få växtvärk? Jag blev helt paff iaf och fick muta med att jag skulle ta kort på henne (vilket hon älskar) och att hon skulle få pepparkakor när vi kom hem. Då gick det bra. En smart kommentar av henne, men jag känner henne för väl. HA.

Ikväll blir det spår med tjejerna, vi har inte varit ute på VÄLDIGT länge, stora anledningen är att vi haft camp med våra koreografer från USA. Mer om det senare. Finns mycket att säga!

Fundera ut klädsel. Invänta mamma. Mot Cillo.


Fyraåringen med växtvärk.

Mitt äventyr igår då. Ibland blir man rätt TPL på folket som jobbar på SL och ibland vill man hylla dem. Jag hann med att känna båda alternativen igår. När jag klev av bussen i Slussen märkte jag att busskortet var borta. Jag hade dessutom den totala lyckan att komma på det någon minut efter att bussen försvunnit. Min snilleblixt sa mig att om någon kan hjälpa mig så är det tanterna på SL center... Den feta tanten, som vi kan kalla Agda, verkade inte ha något intresse av att hjälpa en stackars fd (men fortfarande fattig) student. Jag kom in, lite lätt stressad och frågade vad jag ska göra när jag precis tappat mitt busskort på buss 444 fem minuter tidigare. 

Tant Agda svarar (med irriterad och hes rökt-sedan-jag-var-nio-röst) - Ähm nnnej. Jag kan inte göra något åt det LILLA du, du får ringa hittegodsavdelningen. Vi har ju ingen kontakt med bussarna förstår du, jag sitter här för folk som har frågor om linjerna och busskort."
Stressad Sara kontrar (och tänker att Agda sa emot sig själv lite där men försöker med en snällare ton) "Okej, vill du ge mig numret dit? Det finns ingen annan jag kan prata med här?"
Tant Agda "Jo vi har en gubbe någonstans i slussen med en gul/grön väst."
Stressad Sara "Okej, han finns bland bussarna någonstans då eller?"
Tant Agda "Ja, det är iaf hans jobb, så jag antar det."

Jag tackar hjälpsamma Agda och springer till bussarna. Utan att ge henne den smäll hon egentligen förtjänar.
Ni som är vana vid slussen vet hur det är där en måndagseftermiddag vid 17 tiden. PACKAT med folk och där ska jag leta efter en gubbe med gul väst. Jag sprang runt som en blind gubbe utan blindkäpp men hittade tillslut min hero. En trevlig tjej med gul jacka ringde till busschauffören. Efter många och långa signaler i telefonen fick vi tag på chaffisen som skulle undersöka om det fanns ett busskort i bussen senare eftersom han var påväg mot Värmdö. Gula jackan fick mitt nummer och lovade att ringa även om de inte hittat mitt busskort. Efter en halvtimme ringde hon och sa att de hittat busskortet och att det fanns i Björknäs att hämta senast kl 14.15 imorgon (idag), hon gav mig (utan att jag behövde fråga) numret dit och berättade vad damen jag skulle få prata med heter. SÅ går det till när man gör sitt jobb Tant-Hatar alla- Agda. 
En stor säck med ris till Tjock- Agda och rosor till Gula jackan.
Nu har busskort äntligen hittat tillbaka till min plånbok där det egentligen ska ligga. Tur är väl det, för det första jag tänkte på när jag tappade det var vad mina kära föräldrar skulle säga (som i och för sig) inte blir förvånade när sådant här händer mig. Tidigare har jag ju tappat si sådär tre busskort, några par nycklar, mobiler och skor. Men det är ingenting vi talar högt om.

Hade jag stannat kvar hos Agda med några fler frågor kan jag tänka mig att något som detta hade kunnat inträffa, där jag är killen med tics och hon är Örjan Lax.

- Sara, har hon en blogg? Hon som aldrig ens läst blondinbellas blogg. Men ja, jag ska försöka, det finns faktiskt folk som vill att jag ska blogga. "Aldrig fel att försöka" är mitt resonemang till detta.

Så var det namnet... kan folk sluta vara wannabe Miras. Det finns inte en människa som heter Miras som har en blogg, måste då du som heter Mira lägga till ett S i slutet och förstöra min framtid som bloggare?
Mirasass blev det. Hade ju funkat med Mirass för då hade jag ju fått in ass i samma ord + Mira (titta på spanska) och SS som jag kallades förut. Inte för att jag har något med Hitler och andra världskriget att göra utan för att jag i min lite tidigare ungdom kallades SS - Salto Sara (det finns rum för att skratta åt det om ni vill) Mirass ville inte blogg.se att jag skulle heta, av någon konstig anledning.

Nog om mitt namn, jag ska försöka förstå mig på den här hemisdan lite senare och beskriva min blogg mer då. Nu är det tid för att cykla till Björknäs och hämta mitt busskort som jag tappade på bussen igår. Jag ger ris och ros till SL senare.