08 var sommaren.

När åker jag ner till Malmö är ju min fråga nu när min Spanienskånska amor "LB" köper egen lägenhet där? Spanien eftersom att vi träffades första gången i Spanien, på Gran Vista... där vi båda har hus och skånska eftersom han är från Skåne. Enkelt. Rätt kul hur vi träffades. Jag och Cillo (hon var med ner det året) bestämmer oss för att kolla vad som händer ute på gatan vid de sjukt smockfulla pubarna. Vi undrade varför vi inte träffat några svenskar i vår ålder, vart höll de hus liksom. Men men, inge mer med det. Vi träffar några engelsmän och norskar. Går tillsammans till "On Stage" (hippaste stället där helt klart) och sätter oss uppe på terassen, skrattar och är högljudda. Efter ett tag hör vi båda ljud som vi känner igen, det lät som svenska. Vi tittar på varandra, tittar bort mot ljudet och ser två killar. Drar från engelsmännen och dundrar ner bredvid dessa stackare. Tror att det första vi frågade/ sa var "får jag smaka på din öl, tack" lite som i "Sunes sommar" när han frågar om han får ta lakrtisbåtar men bryr sig inte om vad svaret blir utan tar ändå. Sedan pratar vi deras hjärnor fulla med inget alls så att det läcker ur öronen på dom samtidigt som vi tycker att vi har skit kul. Det visar sig att vi bor på samma ställe, "WOOW" tänker jag och Cillo medans jag deras tankar nog gick i stil med "skjut mig nu eller dö själv". Efter den kvällen var vi bundisar... eller? Jag och Cillo VÄGRADE tro på att killarna var syskon, dom var ju inte alls lika! (Lika säker som jag är nu på att dom lika gärna skulle kunna vara tvillingar, även om jag vet att dom inte är det) Vi umgicks några kvällar, jag tappade LBs kamera i marken (jag har fortfarande ångest för det) och hade riktigt trevligt helt enkelt.

Finns mer att säga men jag har en känsla av att det blir för långt. Ni har iaf förstått vilket första intryck jag och Cillo måste givit våra svenska offer. (Våra offer, inte offer i sig.) Såhär i efterhand skrattar vi åt det, tack och lov...
Ni alla har nog sett en skymt av honom... i min film på lilla förfriskade Malin på facebook, killen som hjälper henne upp medans jag gapskrattar.


In i spanska dimman.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0