S. Miras Wardell

Jag får skriva ner en av mina gamla berättelser här någon annan gång. Idag hinns det inte. Idag är det nyårsafton. Idag är det mycket att göra.

Jag ska möta Malin utanför Coop klockan halv två för att handla all nyårsmat. Vi (läs Malin) ska laga trerätters åt 13 personer. Jag och bror min bjuder över några för middag, sen ska mina tjejer ut och parta på Magenta med resten av Nacka. Kom dit! Vad Oscar och hans "boys" hittar på vet jag inte, dom är ju inte 18 än. Hö. Jag lovade iaf våran granne att vi skulle skjuta raketer med dom senare. Det får Oscar stå för. Nu ska jag äta en stadig frukost sen städa lite här hemma. Jag ska vara ledig EN HEL DAG, imorn däremot... då jobbar jag.

Okej, tips från Mindy. Jag kanske låter spikmattan få göra några försök ändå. Nu blir det städning, dusch och sen en avkopplande stund på mattan. "På mattan", nu ser jag mig själv ligga på tävlingsmattan och ta en powernap, kul om jag skulle göra det på DM. Apropå det, jag saknar Eagles!

Lite bilder från roligaste tävlingen i år. EM con la familia Eagles.











Så ser Sveriges bästa lag ut.

Jaha, då har man blivit ruinerad. Köpt ett busskort för 1510 kronor (när började det bli så dyrt?), ett anti virus program till datorn för 600 kronor och blivit lurad på krogen på 599 kronor, det såg jag när jag kollade mitt konto i morse. Jag köpte två drinkar åt mig och Amanda som skulle gått på max 200kr. Men bartendern kände väl inte för att köra på det priset. Antagligen drog dom någon annans beställning på mitt kort också eller så switchade dom beställningarna med korten, hur som helst så blev någon annan väldigt lycklig över något som blev betydligt mycket dyrare för mig. Får väl bjuda på det då, antar jag. Eller det har jag ju redan gjort.

Hur ska jag klara mig nu är ju frågan? Nyår runt hörnet och löning den 15e, fan vad naaaaaaaaaajs!... Eller? Någon som känner för att leka "Pappa betalar"? Min egen pappa verkar inte vara sådär jätte taggad.


Kanske var det den här stekaren jag betalade för?

Chilla på dillen, nu kommer uppdatering!
Då var julafton över då, det känns alltid lika konstigt när paketen under granen är slut. Men himla trevligt var det igår. När alla 17 hade kommit till farmor och farfar var det full gång på småbarnen, näst intill hysteriskt. Julmaten var god. Jag, Carro och Alex får alltid i oss den sista köttbullen med ren vilja. Efter middagen var det "kusin Jacobs" tur att köpa tidningen och tuggummin. Tuggumming verkar vara det nyaste att säga. Småttingarna gick på det och blev glada för att de skulle få tugg när han kom tillbaka. Sen måste vi göra något åt den FÖRFÄRLIGA masken som används, jag blir rädd på riktigt alltså. Den är hemsk, ser ut som en ännu mer sönderopererad Cat-wman. När tomten trodde att barnen öppnade sina paket passade han på att dra en shot, men Lova satt som förstenad och bara glodde på honom, struntade i hennes julklapp hon precis fått, tomten var viktigare. Den roligaste kommentaren drog ju Wilgot (som är lika gammal som Lova), när tomten hade gått: "men när kommer den riktiga tomten då?" Snacka om att säga exakt vad man tänker. Efter år av julklappsutdelning och en pingis tunering som farbror Peter tydligen alltid ska vinna blev det dags för ris a la malta. Carro var mest taggad. Hon hatar ris a la malta men tar alltid kilo på tallriken för att hon ska få mandeln... tjejen har aldrig fått den (förutom när vi var små och farmor la i en mandel till varje barnbarn). Efter att hon hackat i tallriken så att det nästan gick hål på den, kan man säga, insåg hon faktum att hon misslyckat i år igen. En jävligt besviken tjej såg jag mitt emot mig. Hon i princip satt och svor för sig själv och gormade om vem boven som tagit hennes mandel kunde vara. Under tiden alla äter gissas det alltid hej vilt vem som har mandeln. ALLA ska se så luriga ut men jag har förstått att den som är tystast är den som har mandeln... Pappa i år. Han vinner typ alltid, sån jävla tur!! Jacob var inte med under ris a la maltan men fick en gissning på vem han trodde var boven i dramat "Johan" var svaret, visst hade han rätt. Helvete.

Idag blir det jobb och utgång, jag missar lite julfirande här hemma men det gör inget. Imorn ska vi till mormor och fira med andra halvan av släkten. Besos.


Paketen på ingång


Farfar korkar upp


En "i vimmlet" bild på Alex och Carro. Simon ser road ut bredvid.


Putar sådär snyggt med läpparna


Tomten


Mamma och farmor


Ser ni Lovas frågande blick?

Igår var jag och Emelie på språng i butiken, kan man säga. Vi tänkte vara snälla och erbjuda våra starka armar till det som behövdes på golvet.
Rickard säger "Ja ni kan rengöra bageriugnen, sätt den på 200 grader och gå in i den sen. Blir bra" Jag förstod att han skojade med att vi skulle sätta på den och gå in, sedan renögra, ändå stod vi som två fån innan vi gick mot målet. Hos bagarna dåra."Hej vi ska rengöra ugnen" "VA, jaha. Vem har sagt det?" "Näe Rickard sa det" "Skojar ni, är det ett skämt?" "Nej tror inte det, eller?"... Just då förstod vi att Rickard drev med oss om allt som hade med bageriet att göra. Vi såg rött men kunde inte sluta skratta åt att vi gick på hans Coop variant av Hans och Greta. Emlan gick för att dubbelchecka med Rickard, kolla vad han egentligen höll på med, medans en av bagarna visade mig hur jag skulle renögra deras ugn som är en halv meter djup och ca 170cm i höjd. Jag sprang där ifrån och Emelie kommer skrattandes och berättar att Rickard drev med oss, samtidigt ser jag en skit nöjd Rickard i bakgrunden. Helvete, hatar när man går på sånt man inte ska gå på. Sprang tillbaka till bagaren för att förklara läget. Bagarn: "Nej han skojade inte, ni sak göra det? Vad har Rickard för nummer, jag ska ringa honom. Nu ska ni vara här tjejer." Fan för Rickard, han fick mig att känna mig som världens mest blåsta människa. Men han fick iaf ett samtal av bagaren som sa att han ska ta dit "sina tjejer" nu, "dom ska rengöra". Återigen fick han förklara att det var ett skämt och att jag och Emelie hade annat att göra. Stackarn, han ville verkligen ha ugnen städad... utan att behöva göra det själv. Vilken soppa ett "skämt" kan bli. Skit roligt skämt verkligen...

Efter några timmar var det min tur att sätta Rickard i arbete. Jag hade lunch, skulle hämta plånboken men hittar inte nyckeln till skåpet. Självklart hade jag tappat den någonstans. Förvånad någon? Jag och Therese hämtar en hammare och försöker slå bort låset, as bra idé var ju det, verkligen. Suveränt att försöka hamra bort ett lås!
MEN Katchiing, då var det läge för mig att sätta Rickard i arbete. Han fick såga bort mitt lås, självklart sågar killen på fel sida om låset så att vi knappt får bort det. Kul tyckte jag, mindre kul för R. HA. Efter att han försökt dra av låset i en kvart lossnade det. Den som skrattar bäst skrattar sist. Vilka äventyr vi har på Coop.

Nu måste jag sova snart, upp tidigt imorn. Tur att jag lyckats få ett jobb där jag trivs väldigt bra, alltid roligare att gå upp då.

Är Brittany Murphy död på riktigt? En jävligt bra skådis? En jävligt ung skådis?

Äh, jag fixade det på en gång. Ett himla inloggningsnamn och allt. Krigarn. Här är det iaf, tyvärr så råkade Mindy och Mickis krocka i hoppen för att dom har liksom för höga och snygga hopp. Jobbigt att vara bra ibland...

Jaha, då var det slut på det här året då... i Eagles 20 hjärnor. Nästa träning blir nästa år. Men vi kirrade en bra avslutning på året tycker jag. Wildcats var ju grejen, så vi körde på catFIGHT bigtime. Om ni i publiken missade det. Yepp vi är det skadade laget så vafan, varför inte visa det på ett komiskt sätt? Sarah var lindad runt huvudet, Cleo runt hela låret, jag runt vaden, ett antal tjejer runt fötterna och handlederna och Therese hade typ opererat näsan, såg det ut som. Kul var det. Bra var vi. Alltid Säkert, Snyggt och Så jävla bra.

Nu har vi hunnit klä granen här hemma också, rackarns fin alltså. Vi, familjen Miras Wardell har en omedveten tradiditon varje år med julgranen. Den blir ALLTID sned, massa kulor på ena sidan och inga på andra. Spelar ingen roll vad man gör liksom så nu har vi struntat att bry oss, extra tid som är onödig liksom. Jag känner stora vibbar från familjen Andersson - Sune, Rudolf, Håkan, Anna och Karin.

Fan vad jag längtar till nästa termin nu. Grymma träningar, USA och tävlingssäsong. Citerar Coach K: "Vi ses på DM!"

Jag kanske lägger upp en film på oss senare, men ni kan få några bilder nu.

RoWsett

Jävligt bra bild på oss.

Lova ville också känna på hur det är att vara en PCDare, såklart.

... blir jag lite less. Eller jag blir inte less på snön, utan på oss Stockholmare som inte fattar vad det innebär med SNÖ! Hem från jobbet i snöstorm var det ja. Mysigt, om man inte måste gå i motvind och i just snöstorm. SL ställde nämligen in alla Nacka/ Värmdö bussar. Malins hypotes är att dom hade personalfest igår, man måste ju vänta ett antal timmar då innan man kan köra bil igen. Låter som en bra hypotes tycker jag! På vägen fick jag också bevittna släckning av en brand. Det gula huset bredvid CMC Fitness hade brunnit. Det var avspärrat och typ tio brandmänn stod där med slangar överallt. Usch, men det såg ut som att det var ifrån vinden så vi får hoppas på att ingen kom till skada.

   Lova skulle jag ju få hem från dagis idag också. Inte det lättaste, hon ville helt enkelt inte hem. Efter att jag tjatat hur länge som helst på att hon skulle sätta på sig tröjan gjorde hon det. Då sa jag ju den dummaste kommentaren jag kunde sagt "Jaa, vad bra. Efter en kvart Lova" Då tog hon av sig tröjan igen och blev ännu mer bestämd. Bra jobbat Sara. Till slut kom vi där ifrån, Lova med en banan i handen och jag med ett gosedjur, tre ankor, en "Hello Kitty" grej och ett par ballerina skor i fickorna. Katchiiing! Snowracern hem på en gång, då blev hon lite gladare. Yes!

Jag tänkte köpa ny mobil nu. Känns som att det är läge för mig. Vet bara inte vilken jag ska köpa. Jag kan inte köpa en fin dyr, dom är alldeles för ömtåliga för mig. Ni som känner mig bra kan ju styrka den meningen... bigtime! Pappa tycker att jag ska köpa den här, för då är det fan omöjligt för mig att varken tappa bort den eller ha sönder den. Istället för att satsa pengarna på mobilen ska jag nog ta fetaste försäkringen. Egentligen bryr jag mig inte om mobilen så mycket, huvudsaken är att man kan ringa, smsa och kanske lyssna på musik.
Men kommer man till läget att man har sin brors kompis gamla mobil för att man hade sönder den man hade innan, som man köpte för att man tappade bort den man hade innan det, och den man hade innan det hade man också sönder (och tappae på bussen, men fick tillbaka) så borde man dra fram en lax kanske och hitta en ny mobil, som man senare kan tappa bort.
Låter som en bra plan.

Just nu är jag bara jätte ledsen för att jag missar/missade Cristian, Felix och Jacobs Charitee fest. Fan för jobb... ibland. Jag är väldigt nära att dra på mig kläder och åka, väldigt nära.
Grabbarna startade ju företaget (om man får säga så) som projektarbete i trean och nu går det riktigt bra. Firas med fest för de nya t-shirtsen och linnena. Samtidigt som jag satt och pep i kassan på Coop dåra.

Och till alla er som var där: Jag vill inte höra hur kul det var eller vad som hände, vilka som spårade eller hur mycket nytt roligt folk ni träffade. Skippa det och prata med varandra istället.


Här ser ni en skymt av deras första t-shirt. Duktiga killar.

När åker jag ner till Malmö är ju min fråga nu när min Spanienskånska amor "LB" köper egen lägenhet där? Spanien eftersom att vi träffades första gången i Spanien, på Gran Vista... där vi båda har hus och skånska eftersom han är från Skåne. Enkelt. Rätt kul hur vi träffades. Jag och Cillo (hon var med ner det året) bestämmer oss för att kolla vad som händer ute på gatan vid de sjukt smockfulla pubarna. Vi undrade varför vi inte träffat några svenskar i vår ålder, vart höll de hus liksom. Men men, inge mer med det. Vi träffar några engelsmän och norskar. Går tillsammans till "On Stage" (hippaste stället där helt klart) och sätter oss uppe på terassen, skrattar och är högljudda. Efter ett tag hör vi båda ljud som vi känner igen, det lät som svenska. Vi tittar på varandra, tittar bort mot ljudet och ser två killar. Drar från engelsmännen och dundrar ner bredvid dessa stackare. Tror att det första vi frågade/ sa var "får jag smaka på din öl, tack" lite som i "Sunes sommar" när han frågar om han får ta lakrtisbåtar men bryr sig inte om vad svaret blir utan tar ändå. Sedan pratar vi deras hjärnor fulla med inget alls så att det läcker ur öronen på dom samtidigt som vi tycker att vi har skit kul. Det visar sig att vi bor på samma ställe, "WOOW" tänker jag och Cillo medans jag deras tankar nog gick i stil med "skjut mig nu eller dö själv". Efter den kvällen var vi bundisar... eller? Jag och Cillo VÄGRADE tro på att killarna var syskon, dom var ju inte alls lika! (Lika säker som jag är nu på att dom lika gärna skulle kunna vara tvillingar, även om jag vet att dom inte är det) Vi umgicks några kvällar, jag tappade LBs kamera i marken (jag har fortfarande ångest för det) och hade riktigt trevligt helt enkelt.

Finns mer att säga men jag har en känsla av att det blir för långt. Ni har iaf förstått vilket första intryck jag och Cillo måste givit våra svenska offer. (Våra offer, inte offer i sig.) Såhär i efterhand skrattar vi åt det, tack och lov...
Ni alla har nog sett en skymt av honom... i min film på lilla förfriskade Malin på facebook, killen som hjälper henne upp medans jag gapskrattar.


In i spanska dimman.

Trevlig dag. Har gjort julkort och spelat memory med pappa och Lova, hon är sjuk igen. Det är sjukt (ha) hur bra minne hon har. Jag brukar äga i memory (faktiskt) men Lova får nog dela den platsen med mig nu, kanske till och med ta över den med tanke på hennes ålder jämfört med min. Hon vet fan ALLTID vart de som hör ihop ligger. Börjar se fler och fler likheter hos oss...

Nu ska jag ta mig till Malin och hämta min mobil, har känt mig ganska handikappad utan den i en och halv dag nu. Efter det mot träning för att sedan åka tillbaka till Malin för lite "fest".

Skulle jag kunna få göra om den bästa dagen i mitt liv igen tack? KUNG.

Heeeeeeeeeeeej.
This is Mallan speaking. Vi är slut. Det är inge mer med det. Krafterna vi trodde att vi hade är totalt borta. Och då menar jag totalt totalt totalt. Personalfesten igår på Golden hits tog våra krafter och flög dom bort till Aussie. (Hej Sandra!). Sara körde hårt med Cara Mia på karaoken, tillsammans med mig självfallet! Det var viftande armare, stampande fötter (precis som Dodlarn) och filmklipp. Maten var väl god men inte lika top notch som showen var för Sara. Ögonen var uppspärrade till tusen och händerna var inte tysta en sekund. Kan händer prata? Efter ett tag befann sig Saras hans på höften och alla vet vad som pågar i Saras huvud när hon dansar med handen på höften. Så jag drog hem henne istället för att dra på efterfest. Vad som hände hemma så kör vi en "Inga kommentarer" på. Imorse vaknar vi av samtal på min mobil från Gini, Saras mamma som inte hade en aning om var hennes dotter befann sig och kunde vi somna? Näpp! Så vi har varit vakna sen 8, redan varit på coop och handlar pizza och snart väntar chips och film. Haaallelulja. Medans Sara ska vara sjukt upptagen med att göra absolut ingenting så ska jag sätta mig på jobbet, pipa lite och "Kvitto?"

Tack för mig.


This is me in Borlänge.