My love, Coop.
Mina planer om att göra mig fattig i stan med Mallan blev inte verklighet idag. De tankarna fick jag lägga av med när min chef ringde mig klockan åtta i morse och undrade om jag kunde jobba klockan nio. Först frågade jag henne vad klockan var just då när hon ringde, eftersom jag inte hade någon aning om om det var dag eller natt. En timme hade jag på mig att komma till jobbet, mina ögon förvandlades till dollartecken och jag svarade "SJÄLVKLART KAN JAG JOBBA" för att inte låta nyvaken. Väl på jobbet var det trevligt, jag glömde till och med bort min rast så Per fick påminna mig. Hade en cool tant som handlade av mig idag, pigg och alert men sen när det kom till att trycka koden till kortet drog hon fram ett stort förstoringsglas, på riktigt! Det var bannemig svårt att hålla masken då, helt från ingenstans kom det fram. Men det hjälpte henne, hon skrev rätt kod. Fiffigt Gerd (skulle hon kunna heta.)
Bara en liten parantes sådär så verkar jag vara rätt populär... när jag jobbar... Åtta nya sms hade jag att läsa när jag slutade, och då hade jag ändå kollat mobilen någon timme innan. Vad är grejen med att vilja få tag på mig endast under den tiden jag jobbar?
Nu: Fix inför middag med Fabest.
