S. Miras Wardell

Fråga mig vad jag gjorde igår. Jag sjöng karaoke! Otippat med min fina sångröst? Inte så, egentligen. Men kul var det, efter jobbet åkte jag in till stan för att möta upp Malin, Emelie och Therese på Gondolen (har någon smakat deras drinkar?) sedan bar det vidare till Gamla Stan och en karaokebar som jag inte kan namnet på. Jag var lite tvek på det där, okej på personalfesten liksom men som "utgång"? njaa. Positivt överraskad blev ju jag när vi träffade sjukt trevligt folk. (Och utanför Gondolen träffade jag hej-jag-har-för-mycket-energi-killen från musikvideoinspelningen, han kände tydligen Emelie så där hälsade jag på den killen då. Han ska fortsätta dansa och söka in till balett bla bla. Det fanns lika mycket energi i honom då så jag orkade inte riktigt lyssna på hans prat. Men på donken i Slussen ser ni honom. Om ni nu skulle vilja det... Trevlig är han iaf, det kan jag inte säga något om.) Nu svävade jag bort lite, åter till karaoken. Förutom trevligt folk fanns det också en JÄTTEläskig gubbe/troll/jätte där. Med skinnväst, långt grått skägg och sa jag att han var en jätte? Men han sjöng dåra. Med den mörkaste röst jag någonsin hört, utan att titta på karaokeskärmen (antar att vi pratar om en stammis) stod han bara där, mot alla andra och sjöng som om det var hans bar. Det läskiga var att alla typ blev tysta och lyssnade. Jag vågade inte göra annat än att försöka gömma mig och sedan applådera.

Jag hade med mig min kamera igår, fick inte sådär jätte mycket användning av den när jag insåg att jag lämnat batteriet hemma. Får se om jag kan sno någon bild av Malin, mycket text är tråkigt utan bilder enligt mig.